Den engelskspråkiga romancevärlden har länge haft romance med huvudpersoner 40+, men hur ser det ut på den svenska översättningsmarknaden?
På Bokmässan i Göteborg 2026 lyssnade jag på ett samtal där två etablerade förläggare trendspanade kring feelgood och romance. De hade många intressanta poänger och samtalet var lättsamt och väldigt roligt.
En fråga som jag särskilt fastnade för var att de ville hitta romancemanus med äldre huvudpersoner.
Som inbiten romanceläsare har jag läst många böcker med just 40+ karaktärer, att läsa om karaktärer som kommit längre i livet, som har barn, som skiljt sig, som är änklingar osv, ger mig mycket mer eftersom de ligger närmare min egen ålder och allt jag har gått igenom i livet.
Därför kavlade jag upp ärmarna och gjorde en djupdykning i utgivningen av romance 40+ från 2013–2026, vaskade fram 100 titlar för att sedan efter bästa förmåga se om någon av dem finns i svensk översättning.
Jag har inte tillgång till försäljningssiffror som ligger bakom betalväggar utan kollade mot de stora svenska bokförsäljningssajterna. Därför kan det förekomma fel så klart, men jag tycker ändå att min undersökning hittade något intressant. Jag har dessutom begränsat mina urval till engelskspråkig utgivning.
Romance slutar inte vara relevant bara för att huvudpersonerna har passerat fyrtio.
Vad visade undersökningen?
Frågan om det finns romance med huvudpersoner 40+ kan besvaras med ett rungande JA! I mitt material syns däremot en tydlig förändring under de senaste fem åren: fler titlar med 40+ protagonister kommer från etablerade traditionella förlag.
2013–2018 finns de flesta böckerna inom
• indie
• småförlag
• Kindle/self-publishing
Men från 2019–2022 blir seasoned romance tydligare som ett identifierat läsar-/författarsegment. 2020 diskuterade exempelvis Reese Ryan och flera romanceförfattare specifikt varför läsare vill ha äldre protagonister. De pekade också på att romancepubliken i genomsnitt är äldre än de typiska 20-åriga hjältinnorna1.
2023–2026 börjar etablerade förlag ge ut seasoned romance
2023–2026 händer något annat. Nu börjar etablerade förlag aktivt publicera och marknadsföra romance med äldre protagonister. New York Public Library gjorde 2023 en särskild läslista om seasoned romance, med konstaterandet att kärlek senare i livet har blivit ett allt tydligare berättelseområde2.
40+ romance är en etablerad och ganska omfattande del av den engelskspråkiga romancekulturen sedan åtminstone 2010-talet. Under de senaste fem åren har den dessutom fått ökad synlighet inom traditionell förlagsutgivning.
Hur ser det ut på den svenska marknaden?
Bredden på 40+ romance på engelska visade sig dessutom ha en verklig bredd. Jag hittade böcker etiketterade som:
• contemporary
• second chance
• queer
• historical
• romantic suspense
• fantasy
• workplace
• menopaus/midlife
• widow/divorce
Den svenska marknaden är mycket smalare. Kanske är det en orsak till att vi saknar huvudpersoner 40 plus? Av de 100 titlar jag tittade på hittade jag bara några få som är översatta till svenska.
Men hur kommer det sig då att bilden av den internationella romanceutgivningen kan vara så mycket yngre från ett svenskt förlagsperspektiv?
Det vet jag inte.
En möjlig förklaring är att det som faktiskt når svenska förlag genom internationella rättighetskanaler inte är representativt för hela den engelskspråkiga romanceutgivningen. Men det är en hypotes, inte något min undersökning kan bevisa.
Sammanfattning
Det finns översatt 40+ romance, men de titlar jag hittar just nu är framför allt äldre Harlequin-utgivning och författare som Nora Roberts och Stephanie Bond. Det ser ut som att den svenska utgivningen av engelskspråkig 40+ romance är betydligt smalare än det internationella romancefältet och att det framför allt är den nyare 40+ romanceutgivningen, från ca 2023 och framåt, som verkar saknas.
Så gjorde jag undersökningen
Jag har utgått från engelskspråkig romanceutgivning och letat efter titlar där minst en av de centrala romantiska huvudpersonerna är 40 år eller äldre. Jag har inte räknat böcker där äldre personer bara förekommer som bipersoner, och inte heller titlar som främst marknadsförs som feelgood, women’s fiction eller allmän skönlitteratur.
Goodreads och andra läsarlistor har varit användbara för att hitta titlar, men jag har försökt kontrollera uppgifterna mot förlag, författare, bibliotekskataloger och andra källor. För svensk utgivning har jag bara räknat titlar som faktiskt har fått en svensk översättning och svensk utgåva inte engelskspråkiga böcker som går att köpa från svenska återförsäljare.
Undersökningen är inte statistiskt representativ för hela romanceutgivningen. Den ska snarare ses som en undersökning av ett urval, och som ett sätt att se om det finns ett mönster som är värt att undersöka vidare.
Maria, september 2026