Fantastiska berättelser har alltid funnits. Från början som berättade historier hos de tidiga människorna, till exempel de australiensiska aboriginernas berättelser om drömtiden, över antikens Grekland med sina storslagna epos med hjältar och monster fram till dagens storsäljare som J.R.R. Tolkiens triologi om härskarringen, J.K Rowlings serie om Harry Potter och den relativt nyutkomna serien The Broken Earth av J. K Jemisin som tillfört nya infallsvinklar till fantasygenren där historien helt naturligt innehåller HBTQ-personer och icke vita huvudpersoner.
Två viktiga aspekter som definierar fantasy är att en person har eller får tillgång till magi och att det inträffar något som kommer från en annan värld eller en annan del av världen. Forskare och författare menar också att den sekundära världen (fantasyvärlden) måste vara helt annorlunda än den vanliga primära världen, men också fullständigt logiskt och detaljerat uppbyggd. Det betyder att läsaren känner igen sig i den värld författaren skriver om trots att den är helt annorlunda mot vardagsvärlden. Ett träd är ett träd även om det kan gå och kommunicera.
Det finns många undergenrer inom kategorin fantasy till exempel high fantasy (ofta uppbyggda med en medeltida världsbild), urban fantasy (som utspelar sig i en mer samtida miljö), epic fantasy (serier är hjälten måste ge sig ut på en resa för att rädda världen) osv.
Här hittar du, förutom de böcker med romantiken som drivkraft, även rena fantasyhistorier och urban fantasy.
För att en fantasy ska vara bra måste den vara trovärdig. Som läsare vill man inte ifrågasätta den värld man valt att tillbringa många timmar i. Och någon som verkligen behärskar världsbyggande till fullo är Raymond E Feist.
Det med glädje jag öppnar boken och reser till Midkemia igen i sista delen av hans Riftwar-serie A Darkness at Sethanon. Trygg i vetskapen om att jag än en gång kommer uppleva heroiska uppoffringar, spännande möten, fantastisk magi, storslagna slag och stark vänskap.
Handlingen tar vid efter en lugn tid för våra vänner Arutha, Jimmy, Laurie, Pug, Thomas med flera. Ett mordförsök på Arutha är startskottet för ännu en episk resa. Även denna gång är det Murmandamus och hans enorma armé som är fienden. Pug upptäcker att det är mer på spel än någonsin tidigare. Fienden har kopplingar till Kelewan och han beger sig dit för att söka hjälp.
Något som jag verkligen uppskattar i Riftwar-serien är författarens förmåga att blanda storslagna slag och magiska förunderligheter med jordnära ögonblick. Under en lugn stund under belägringen av Armengar står väpnaren Jimmy tillsammans med den högste generalen Guy de Bas-Tyra och blickar ut över fienden som slagit läger utanför stadens murar. Guy funderar på taktik, på hur han bäst ska försvara staden medan Jimmy hittar humorn i det lilla. Det är en av många fina scener mellan den unga Jimmy och de äldre mer ärrade vuxna. Våra huvudpersoner genomgår alla inre resor och utvecklas genom boken.
A Darkness at Sethanon är allt man kan önska av en high fantasy. Den är spännande, varm, välskriven, trovärdig och alldeles, alldeles magisk.