Fantastiska berättelser har alltid funnits. Från början som berättade historier hos de tidiga människorna, till exempel de australiensiska aboriginernas berättelser om drömtiden, över antikens Grekland med sina storslagna epos med hjältar och monster fram till dagens storsäljare som J.R.R. Tolkiens triologi om härskarringen, J.K Rowlings serie om Harry Potter och den relativt nyutkomna serien The Broken Earth av J. K Jemisin som tillfört nya infallsvinklar till fantasygenren där historien helt naturligt innehåller HBTQ-personer och icke vita huvudpersoner.

Två viktiga aspekter som definierar fantasy är att en person har eller får tillgång till magi och att det inträffar något som kommer från en annan värld eller en annan del av världen. Forskare och författare menar också att den sekundära världen (fantasyvärlden) måste vara helt annorlunda än den vanliga primära världen, men också fullständigt logiskt och detaljerat uppbyggd. Det betyder att läsaren känner igen sig i den värld författaren skriver om trots att den är helt annorlunda mot vardagsvärlden. Ett träd är ett träd även om det kan gå och kommunicera.

Det finns många undergenrer inom kategorin fantasy till exempel high fantasy (ofta uppbyggda med en medeltida världsbild), urban fantasy (som utspelar sig i en mer samtida miljö), epic fantasy (serier är hjälten måste ge sig ut på en resa för att rädda världen) osv.

Här hittar du, förutom de böcker med romantiken som drivkraft, även rena fantasyhistorier och urban fantasy.

A Darkness at Sethanon

För att en fantasy ska vara bra måste den vara trovärdig. Som läsare vill man inte ifrågasätta den värld man valt att tillbringa många timmar i. Och någon som verkligen behärskar världsbyggande till fullo är Raymond E Feist.
Det med glädje jag öppnar boken och reser till Midkemia igen i sista delen av hans Riftwar-serie A Darkness at Sethanon. Trygg i vetskapen om att jag än en gång kommer uppleva heroiska uppoffringar, spännande möten, fantastisk magi, storslagna slag och stark vänskap.

Handlingen tar vid efter en lugn tid för våra vänner Arutha, Jimmy, Laurie, Pug, Thomas med flera. Ett mordförsök på Arutha är startskottet för ännu en episk resa. Även denna gång är det Murmandamus och hans enorma armé som är fienden. Pug upptäcker att det är mer på spel än någonsin tidigare. Fienden har kopplingar till Kelewan och han beger sig dit för att söka hjälp.

Något som jag verkligen uppskattar i Riftwar-serien är författarens förmåga att blanda storslagna slag och magiska förunderligheter med jordnära ögonblick. Under en lugn stund under belägringen av Armengar står väpnaren Jimmy tillsammans med den högste generalen Guy de Bas-Tyra och blickar ut över fienden som slagit läger utanför stadens murar. Guy funderar på taktik, på hur han bäst ska försvara staden medan Jimmy hittar humorn i det lilla. Det är en av många fina scener mellan den unga Jimmy och de äldre mer ärrade vuxna. Våra huvudpersoner genomgår alla inre resor och utvecklas genom boken.

A Darkness at Sethanon är allt man kan önska av en high fantasy. Den är spännande, varm, välskriven, trovärdig och alldeles, alldeles magisk.

Maria, maj 2021

Bloodfever

Del två av Monings Fever-serie är minst lika spännande som den första delen. De ondas ledare, The Lord Master, har släppt in mängder av Fae i vår värld. MacKayla har fullt upp för att hålla sig vid liv. Hon är jagad av flygande djävlar och något som ser ut som döden själv förföljer henne. Dessutom försöker hon dra nytta av både Jericho Barrons och Fae-prinsen V’lanes krafter för att klara sig, vilket inte är det lättaste. De är nämligen rivaler om henne och verkar ha något mörkt förflutet gemensamt. Det har också dykt upp en ny spelare på planen, Rowena, en gammal dam som visar sig vara ledaren för en uråldrig sammanslutning av kvinnor som ser Fae, så kallade ”sidhe-seers”.

Boken slutar i en cliff hanger. MacKayla är på väg för att träffa Christian, en snygg skotte som känt hennes syster, då hon råkar på svartmagiboken som alla är ute efter, mitt i Dublins festdistrikt. Hon drabbas av outhärdlig värk och faller hulkande ned i rännstenen. Trots smärtan lyckas hon lyfta huvudet och får se…
En spännande, sexig, actionfylld och även lite otäck historia som jag varmt kan rekommendera! Om Moning ändå bara kunde sluta med sina (omedvetet?) rasistiska kommentarer om folks ursprung så skulle den absolut vara värd högsta betyget.

Elisabeth, juli 2010

Blue Moon

Anita Blake ger sig hals över huvud iväg till en angränsande delstat för att rädda Richard Zeeman som sitter i häkte anklagad för våldtäkt. Alla som känner Richard vet att hans moral aldrig skulle tillåta att han tog en kvinna med våld så de förstår att något annat ligger bakom.
Richard, en historielärare på gymnasiet, är i Tennessee för att studera en speciell art av troll och har fått hjälp av den lokala varulvsflocken. När turister börjar dyka upp döda, hävdar den lokala polisen att det är trollen. Anita undersöker offren och upptäcker att det är något annat som ligger bakom morden.

Serien om Anita Blake är inte en glad och lättläst serie, men ack, så bra. Anita blir genom sin bindning till Jean-Claude och Richard indragen djupare och djupare i ”monstrens” vardag och allt som oftast uppstår moraliska dilemman hon måste bearbeta och ta sig igenom.
Med sig på resan har hon två vampyrer, tre varleoparder och två varulvar. Det går inte att läsa böckerna fristående, personerna kommer tillbaka för att utvecklas och fördjupas. Särskilt leoparderna fördjupas i den här boken och det gör att Anita måste ta tag i sina fördomar.

Det är full action från början och man hinner knappt ta ett andetag mellan allt som händer men det känns aldrig ”för mycket”. Det ganska grafiska våldet är blandat med känslomässiga dilemman på ett sätt som gör historierna trovärdiga. Huvudtemat i denna bok, som de tidigare, är Anitas kärlek till både Jean-Claude, Master of the city över vampyrerna i Saint Louis och Richard, Ulfric (varulvskung) över varulvarna i samma stad och Anitas strävan att behålla sin mänsklighet.

Maria, januari 2009

Darkfever

MacKayla är en snygg, 22-årig blondin från en amerikansk landsortshåla, som mest är intresserad av shopping, fester och snygga killar. Åtminstone tills hennes syster, som studerar i Dublin, blir brutalt mördad. Polisen har inga ledtrådar och lägger ned fallet. MacKayla vill hämnas sin syster och åker till Dublin. Väl där upptäcker hon att den keltiska mytologin är sann, det finns ”Fae” (de här varelserna är så långt ifrån en liten skir ”älva” man kan tänka sig) och hon kan se igenom den illusion de projicerar för att lura människorna. MacKayla visar sig också ha förmågan att känna när hon kommer i närheten av Fae-världens reliker. Alla är på jakt efter en urgammal svartmagibok och hon är den enda som kan känna var den är.

Jericho Barrons är den mörke, hemlighetsfulle mannen som lär upp henne och räddar hennes liv. Är han pålitlig eller utnyttjar han henne bara för att få tag i boken? V´lane, en otroligt sexig prins från Fae-världen, försöker också använda sig av MacKayla för att få tag i den. Med i leken är också hennes systers före detta pojkvän ”The Lord Master”, de ondas ledare. MacKayla förändras snabbt från att vara en rosa glamour-flicka till en fighter som klär sig i svart för att Fae-blod inte ska synas så tydligt på kläderna.

Boken är spännande och drivet skriven. Man trivs i den mörka, regniga Dublin-natten och känner trygghet i Barrons bokaffär där MacKayla söker skydd. Det enda jag har emot boken är att den är lite (omedvetet?) rasistisk. Moning intresserar sig på ett väldigt amerikanskt sätt för allas härkomst, en av skurkarnas beskriver hon så här: ”…it was an unspoken-of Saudi ancestor that had bequethed something fierce, dark and ruthless to the O’Bannion line.” Men kan man ha överseende med sådant är den som sagt väldigt spännande!

Elisabeth maj 2010

Dream Shaper

I bok två av J A Fergusons serie om världen Gayome möter vi Hyndla Shenvirl som alltid varit annorlunda. Hon är hittebarn utan bakgrund. När hon växte och blev längre än alla började hon fundera på vem egentligen hon är. Hyndlas lojalitet tillhör härskaren i Gayome och för att hjälpa ledaren åtar hon sig ett uppdrag för att hitta allierade som dolts i mytens dimmor. Dock har Hyndla en egen agenda. Hon letar efter någon som representerar hennes ursprung.

Runolf Tocho är en ensling som letar efter överlevare i sin ras. Hans många äventyr för honom till Hyndla och hennes hastigt ihopplockade grupp av udda personligheter. Han blir nyfiken på henne och väljer att ansluta sig då det även gagnar hans eget letande.  Runolf och Hyndla ger sig ut på en resa för att hitta både de mytiska allierade  Gayome behöver men också sig själva.

Andra delen i Dreamsinger-serien är lite bättre än första men fortfarande tunn. Man blir nyfiken på Hyndla och Runolf. På Rilerna, ett litet folkslag som lever under jorden. På Thrym, jättarna som har motgiftet och särskilt varför de gjorde som de gjorde (vill inte spoliera historien!) men det hinns inte med, tyvärr.
Kärleken mellan Hyndla och Runolf går också undan. Hastigt och lustigt kysser Runolf Hyndla och de är mer eller mindre ett par. Men det är mycket som skall hinnas med på drygt 200 sidor så då måste det väl gå undan.
Det roliga är att jag läste boken för några dagar sedan och karaktärerna sitter fortfarande kvar. Jag funderar över Runolf och Hyndla så något måste boken haft som grep tag i mig!

Maria, februari 2009

Faefever

De onda Fae har plötsligt börjat jobba som underhållsarbetare, sopar gator och reparerar lyktstolpar i Dublin. MacKayla undrar varför, men har andra, mer pressande saker att bekymra sig över. Hon blir överfallen av ett gäng kvinnor på uppdrag av Rowena, ledaren för den urgamla organisationen av sidhe-seers. Av misstag dödar hon en av kvinnorna. Christian McKeltar, som hon var på väg till en dejt med i slutet av förra boken, visar sig vara en druid som är utskickad för att spionera på Jericho Barrons.
Barrons har en ond Fae-relik i sitt arbetsrum som kallas ”silvers”. Det ser ut som en spegel, men är egentligen en port mellan världar. MacKayla får se honom komma ut ur den med ett blodigt lik i famnen. Går han egentligen att lita på? Barrons och MacKayla är annars ute på nätterna och letar efter svartmagiboken som allt kretsar kring, men plötsligt börjar boken jaga dem. Samtidigt närmar sig Halloween och väggarna mellan vår värld och Fae blir allt tunnare. Ovädersmolnen drar ihop sig över Dublin och det blir mörkare och mörkare.

Boken är jättespännande och man följer andlöst MacKaylas ansträngningar för att hålla sig vid liv. Finns det någon i Dublin man egentligen kan lita på? Även denna bok slutar i en cliff hanger, som jag inte ska avslöja. Oj, oj, hur ska Moning ta sig ur detta i nästa bok?

Elisabeth, juli 2010

Finding the Lost

Andra Madison förbereder sig för att rädda ännu ett barn som tagits av monstren. Det är allt vad Andras liv består av. Rädda utsatta barn och ta hand om sin sjuka syster. Den här natten är natten blir annorlunda, hon får hjälp från oväntat håll.
Tiden håller på att rinna ut för Paul, hans livsträd är helt tomt och snart börjar hans själ att dö. Genom Andra får han en chans. Om hon bara accepterar hans energi.

Boken är en spännande fortsättning på serien Sentinel Wars, en fantasyserie sprungen ur författarens Shannon K Butchers kreativa hjärna. Paul klev fram som väldigt mänsklig i sin kamp. Andras självuppoffring när det gäller sin syster, Nika, som de senaste åren varit inspärrad på mentalsjukhus efter att ha blivit attackerad av Synestryn är trovärdig. Det som drar ned betyget är bristen på kommunikation som är en röd tråd genom hela boken. Ibland blev jag galen på Paul som vägrade berätta sanningen för Andra. Och Andra med sin överlevnadsångest blir emellanåt bra gnällig.
Någon som klev fram och som jag är väldigt nyfiken på är Madoc. Han förstår att Nikas tillstånd är något mer än en trasig hjärna. Han förstår att hon på något sätt är kopplad till Synestryn och kan därför i viss mån hjälpa henne. Hoppas, hoppas nästa bok handlar om Madoc och Nika!

Jag gillar konceptet i böckerna. Väktarna är en egen ras som vaktar en portal till en annan värld mot invaderande Synestryn. Då portalen står på Jorden skyddar Väktarna även människorna.
Väktarna är män och kvinnor som kämpar sida vid sida. Männen binder Jordens energier i sina kroppar och kvinnorna omvandlar energin till vapen i kampen mot Synestryn. Genom decennierna har dock något gått galet i genetiken. Inga kvinnor har fötts på 200 år. I första boken, Burning Alive, uppdagades det att det finns kvinnor i den mänskliga rasen som av någon anledning är kompatibla med Väktarna. Så det finns många lager i böckerna. Allt är inte svart eller vitt och allt är inte vad det ser ut att vara. Så mycket bättre!

Maria, december 2009

Full Moon Rising

Historien kretsar kring Riley Jenson, en kontorsarbetare på Styrelsen för Andra Raser där även hennes tvillingbror Rhoan arbetar som Guardian. Styrelsen för Andra Raser är en slags polis bestående av varulvar, vampyrer och andra raser som tar vid där den vanliga polisen inte kommer vidare. Guardians är de som verkställer Styrelsens beslut.
Vad omgivningen inte vet är att Riley och Rhoan är halvblod och har uteslutits av sin mors flock. De har bara varandra. Så när Riley upptäcker att Rhoan har blivit kidnappad kontaktar hon Rhoans chef och blir indragen i det uppdrag Rhoan arbetade med. Det verkar som att någon gör olagliga kloningsexperiment för att få fram den ultimata krigaren.
Motvilligt måste Riley slåss både mot sin brors kidnappare som försöker döda henne och sin växande attraktion till Quinn, en vampyr med en egen agenda.
Om du letar efter en bok som har mer kärlek än en normal Urban Fantasy eller mer action än din vanliga paranormal romance så är det här serien för dig. Boken är verkligen full av action och konspirationsteorier från början till slut och den spirande kärlekshistorien mellan Riley och Quinn är inte en dans på rosor.
Riley har problem med den gängse synen på varulvar som knappt mer än månstyrda horor men också mer privata funderingar kring sin självuppfattning som blandras. Quinn har svåra ärr i själen efter en gammal kärlekshistoria där han blev förrådd av en varulv han älskade.
Det är en serie som snuddar vid Anita Blake-serien. Riley är dock inte lika cynisk och kall som Anita Blake. Det känns som att den riktar sig mot en äldre publik. En varning kan vara på sin plats, boken innehåller ganska många sexscener, det är en av de drivande krafterna som för historien framåt.

Maria, maj 2010