Ända sedan Taber hittade Roni gråtande och darrande av rädsla i skogen när han var 19 år har han känt sig dragen till Roni. Han har alltid hållit ett vakande öga på henne. Alltid hjälpt henne ur kniviga situationer. När de äntligen erkände sin passion för varandra, ville han vara säker på vad hon kände för honom, för när han väl kysst henne finns det ingen återvändo, därför gav han Roni en dags betänketid.

Taber tillhör familjen kring Callan Lyons som vi mötte i första boken om the Breeds. Vid den här tidpunkten väljer de att komma ut och visa världen att de finns. När Taber får ett meddelande från Roni att hon inte vill träffa honom mer, slits han mellan att konfrontera Roni eller stå bakom sin familj. Han väljer sin familj då han tror att det är Ronis vilja.

Elva år senare försöker Roni göra något vettigt av sitt trasiga liv. Hennes far har genom alla år tagit först hennes mammas pengar och senare hennes egna genom hot. Hon har försökt lägga alla övergrepp hennes far utsatte henne för bakom sig, försökt att glömma Taber Williams och det märke han lämnat på hennes skuldra.
För att tjäna lite snabba pengar säljer Ronis far hennes historia till media. En dag när hon skall handla väntar journalisterna på henne som en flock vilddjur. De omsvärmar henne, skriker frågor och drar sönder hennes skjorta för att se Tabers märke. Allt sänds live på tv och när Taber ser hur Roni förödmjukas brister hans kontroll och han ser till att hon kommer under hans beskydd.

Taber och Roni är två trovärdiga huvudpersoner. Taber skymtade som bifigur i första boken och det är spännande att få läsa mer om honom. Jag saknar att Lora Leigh inte utvecklar hans bakgrund i labbet, det hade gett en djupare förståelse om honom. Han är en Alfahanne med en mjuk sida. Den sida som alltid skyddat och tagit hand om Roni. Roni å sin sida har problem med tillit efter sin utnyttjande far och efter Tabers svek.

I andra boken om the Breeds känns det som att Lora Leigh har fått mer känsla för sin historia om de genmanipulerade Breeds. Man får mer bakgrund kring bildandet av the Sanctuary, där Callan med familj bygger en frihamn för Breeds och vi träffar fler av familjen (många som kommer att få sina egna böcker). Man börjar även få en inblick i de politiska krafter som ligger bakom.
Den enda som känns lite konstigt, eller som ett senare påhäng, är slutet. Det känns inte riktigt som om de sista två kapitlen hänger ihop med övriga. Det allra sista breddar vägen för boken som kommer efter, men det känns ändå fel.

Maria, juni 2009