En dag upptäckte NASA en himlakropp de inte kunde identifiera. De blev snabbt varse att det var ett skepp. När en alien visar sig för USA:s president under ett krismöte inser mänskligheten att allt de tidigare trodde sig veta om aliens var fel.

När vi först träffar Mia Stalis sitter hon på en bänk i Central Park i New York och funderar över hur livet gått vidare sedan K-day, dagen då Krinar tog över herraväldet på jorden. Det skedde inte alls som i alla filmer vi sett (Independence Day osv) utan var en rent politisk händelse. Det visade sig att Krinar behövde en ny planet att bo på och valde Jorden. Efter 5 år styr de över allt och deras första mål var att stoppa miljöförstöringen. De förbjöd storskaligt djuruppfödande, såg till att antalet invånare i de stora städerna minskade genom utflyttning osv. Fetmaepidemin kom av sig eftersom alla måste äta vegetariskt. Även andra sjukdomar minskar så egentligen har mänskligheten fått det bättre sedan invasionen. Men det finns mörka rykten om att Krinar dricker mänskligt blod och att de vill ha så rent blod som möjligt. Det, plus att Krinar byggt egna muromgärdade områden dit människor inte är välkomna, skrämmer människorna.

När Mia ser en man stå ensam på bron inser hon att det är en Krinar. Hon känner sig som ett bytesdjur inför en storslagen jägare när han upptäcker henne och kommer mot henne. När Korum börjar prata med Mia blommar hennes osäkerhet upp. Hon blir arg på Korum för hon upplever att han skrattar åt hennes vilda lockiga hår och fula kläder. Korum har sin egen agenda vilken inte uppdagas förrän mot slutet av boken. Och jag gillade att man inte visst allt om honom. Han är ju ändå en helt annan ras från yttre rymden.

Även om jag ibland blev arg på Mia och hennes barnsliga reaktion på Korums uppvaktning växte hon. Jag tror att många skulle reagera som hon och vända sig till motståndsrörelsen i mötet med det okända. Här står ju mänskligheten på spel och Mia kan hjälpa till. Men är det rätt att förråda sin älskare när hon är osäker på vad som är egentligen är sanningen?

Det är en spännande twist på historien som jag inte tänker berätta här. Vad jag kan säga är att boken slutar väldigt abrupt. Det är första boken i en serie men jag skulle ändå vilja ha lite mer avslut. Det börjar bli en trend med att man inte kan läsa endast en bok i en serie utan att de hänger ihop mer som kapitel. På gott och ont.

Jag tyckte mycket om språket, Anna Zaires har en förmåga att fånga läsaren från första stunden. Vad jag inte tyckte om var hur Mia var beskriven. Osäker 21-åring från landet som fortfarande är oskuld. Och att hennes osäkerhet gjorde henne dum emellanåt. Efter 5 år i New York borde hon ha mognat mer och kunnat ta mer vuxna beslut.

Close Liaisons är första boken av tre i Anna Zaires serie The Krinar Chronicles. Böckerna innehåller ganska mycket sex.

Maria, augusti 2013