En varm, innerlig, personlig bok med djup som manar till eftertanke.

Jag måste börja med att erkänna. Jag känner Åsa och gillar henne. Hennes nyfikenhet, upptäckarlusta och ifrågasättande. Men jag känner inte Åsa som författare så därför var det med helt öppna ögon jag närmade mig boken Zeldas psykologiska betraktelser. Nu känner jag Åsa även som författare och jag är kär.

Boken handlar om Åsas relation till sin hund Zelda. En Chinese crested dog med en mycket stark och finurlig personlighet.
Att ha sällskapsdjur ger en inblick i en annars dold verklighet. Det ska rastas, tränas, göras rent i lådor. Ett sällskapsdjur inspirerar till alla känslor från att vara galen på en hund som inte vill träna tricks till en djup och sinnlig kärleksrelation med en fluffig kattmage. Om man som matte/husse tillåter sig kan sällskapsdjuret, i det här fallet hunden, hjälpa dig att hitta både en medveten närvaro (mindfullness) och insikt i varför vår kommunikation inte alltid fungerar.
Boken är indelad i korta avslutade kapitel. Tack och lov inga cliffhangers här inte. Varje kapitel har en egen handling som genom Åsas egna funderingar och djupa kunskap om det mänskliga psyket ger många frön till egna tankar.
Allt detta och mer därtill berättar Åsa med ett sånt vackert språk så jag blev lyrisk. Åsa släpper in oss i sin och Zeldas alldeles egna värld men gör det med integritet så det känns aldrig påträngande utan bara varmt, roligt och innerligt.

Så du – köp boken, låna den på bibblan, sno kompisens exemplar, se till att få boken i julklapp. Vad du än gör se till att läsa den. Bara läs den!

Boken är utgiven på Brombergs förlag.

Maria, oktober 2018