En rätt tråkig historia för att vara så omskriven

För att förstå sin samtid behöver man ha koll på sin historia. Det går inte att sopa faktiska händelser under mattan och hoppas att de försvinner.

Min älskade romance-genre har ett mörkt förflutet som jag vill försöka förstå. Därför har jag läst The Flame and The Flower av Kathleen Woodiwiss. En bok som utpekas som startskottet för en hel sub-genre kallad bodice ripper. Bodice betyder klänningsliv och ripper syftar på att de allt som oftast slets sönder någon gång under berättelsens gång. Boken gavs ut 1972 av förlaget Avon och blev startskottet på en försäljningssuccé med massor av efterföljare. Den blev också startskottet för mycket av det dåliga rykte genren har idag.

På 70- och det tidiga 80-talet fanns det två starka strömningar inom romance, sedesamma contemporary samt historiska romaner där sex var den drivande kraften. Många romanceböcker innehåller sex i varierande grad än idag, det problematiska med de tidiga bodice ripper-böckerna är att hjältinnan blir våldtagen. Ofta av hjälten.

The Flame and the Flower utspelar sig 1799 och handlar kort om Heather Simmons, en ung föräldralös flicka (17 år när boken börjar) som sliter hårt som obetald tjänsteflicka hos en släkting. Historien fortsätter med att olika män utnyttjar Heathers utsatthet. Redan tidigt i boken blir hon våldtagen av historiens hjälte, Brandon Birmingham (35 år). Brandon tvingas att gifta sig med Heather och tar med henne till hans plantage i Amerika. Där möts Heather av en rik före detta fästmö till Brandon som vill ha honom tillbaka samt alla glada slavar på plantagen.

Sexet då? Efter den inledande våldtäkten, vilken sker redan på sidan 28, får vi vänta länge, länge. För när Brandon inser att Heather är oskuld bestämmer han sig för att nästa gång de har sex ska Heather komma självmant till honom… What?!
Hur som helst, efter oräkneliga scener där Heather badar naken och Brandon lustar efter henne så blir det som Brandon vill. De har sex med samtycke och lever lyckliga i alla sina dagar.

Mycket har hänt sedan boken gavs ut, tack och lov! Det är en osmaklig historia som ger en unken eftersmak och dessutom är tråkig (boken är på nästan 500 sidor). Heather är en mes och Brandon en buffel.

The Flame and the Flower var en knepig bok att läsa. Å ena sidan reste jag ragg över hur hjälten och andra män beter sig, med lustar de nästan inte kan tygla, hur slaveriet beskrivs och hur objektifierad hjältinnan görs genom alla beskrivningar av hennes nakenhet. Men å andra sidan är det en viktig bok för att förstå romance-genrens historia. Det såldes miljontals böcker i den här sub-genren och för att riktigt förstå mekanismerna bakom begäret efter den här typen av böcker, behöver jag fördjupa mig mycket mer än jag hitintills gjort.

Maria, mars 2022