Cold Touch

Vid 15 års ålder blev Olivia Wainwright kidnappad, torterad och mördad. Jack, en liten kille som också fanns i kidnapparens grepp lyckades dock återuppliva Oliva som samlade all sin styrka och sitt mod och lyckades fly. Polisen lyckades aldrig hitta Jack. Nu 12 år senare blir Olivia indragen i ett fall med en liten kille som murats in i en vägg. Någonting säger henne att skelettet är Jack därför tar hon kontakt med polisen som utreder fallet.

När detektiven Gabe Cooper får veta att ett eventuellt vittne vill prata med honom blir han nyfiken. Gabe är en jordnära, praktisk polis. Han vet att andra avdelningar ibland har vänt sig till medier för att lösa svåra fall men det är inget han tror på. Så när det går upp för honom att vittnet både är rik, släkt med delstatens senator samt jobbar för Extrasensory Agents, en fristående detektivbyrå med, i hans ögon, suspekt rykte tvivlar han starkt på hennes berättelse.

Här börjar en spännande historia och att komma över sin misstro, sina förutfattade meningar och lära sig samarbeta med tidigare helt omöjliga partners för att kunna nå målet.
Det är fler personer som är viktiga för historien och vi får delvis följa intrigen från deras synvinkel men huvudpersonerna är Olivia och Gabe. Författaren lyckas skapa två helgjutna personer med helt olika bakgrund men som genomgått liknande händelser och kan mötas i det. Genom historien blir jag varm av hur Gabe stöttar Olivia trots sin misstro till hennes ”begåvning” och hur Olivia lär sig släppa sin kontroll och lita på Gabe.

Det jag inte gillar är att vi även får följa mördaren och hans tankar. För mig förstör det stämningen och tar bort en del av spänningen. I verkliga livet har vi ingen koll på vem som utfört en handling och så vill jag ha det i mina böcker. Jag vill använda min hjärna och fundera på vad det är för person som kan göra illdådet.
Som boken innan, Cold Sight, är det en spännande, välskriven psykologisk thriller med en och annan rätt brutal scen men de scenerna ger intrigen en otäck vardaglighet som vi helst vill glömma finns.

Maria, december 2020

Hard Evidence

Tessa Novak är en grävande journalist på en stor dagstidning i Denver. En dag när hon köper sitt kaffe befinner hon sig på fel ställe vid helt fel tidpunkt och blir vittne till en skjutning där en ung spansktalande kvinna dödas. Tessa ser en mystisk man i skinnjacka befinna sig på mordplatsen och sätter honom i samband med mordet. Han kanske till och med är mördaren?!

Den mystiska mannen, Julian Darcangelo, är en FBI-agent som jobbar under täckmantel tillsammans med Denverpolisen. Han har jagat en sadistisk rysk krim-boss i flera år för att spränga hans traffickingverksamhet.
När Julian ser Tessas ögonvittnesartikel på förstasidan inser han att hon gjort sig själv till måltavla. Den ryske bossen skyr inga medel för att utplåna alla vittnen. Genom sin artikel kan Tessa även ha utsatt Julian för fara genom att i det närmaste röja hans täckmantel.

Historien är välskriven och spännande. Karaktärerna växer och fördjupas genom boken. Att den ena huvudpersonen är polis och den andra är journalist är ett vanligt grepp inom deckargenren. Journalisten kan undersöka och följa upp ledtrådar på ett sätt som en polis inte kan. I det här fallet är polisen, Julian, än mer låst eftersom han jobbar under täckmantel.

Tess är kanske lite väl naiv i sitt ”jag är journalist, jag har en skyldighet att skriva om det här, allmänheten har rätt att veta”-tänkande. Författaren Pamela Clare drar på lite för höga växlar kring det. Men å andra sidan är författaren själv tidigare journalist så hon kanske använder sin egen bakgrund som inspiration.
Julian är en klassisk alfahjälte. Han är den stora, tysta, starka typen med ett mjuk inre som på grund av sin uppväxt inte ser sig ha rätt till ett lyckligt liv med en egen familj.
Tessa är en blandning av nyfiken, smart och välformulerad med en stor dos naivitet. Så stor att jag ibland vred mig i soffan och var tvungen att lägga ifrån mig boken. Men jag kom alltid tillbaka för boken är spännande.

Det hettar också till mellan huvudpersonerna, ganska rejält. Sexscenerna var dock inget särskilt, jag hoppade faktiskt över en del. Men jag har läst att vissa tycker att de nästan blir erotiska, så ha det i bakhuvudet om du inte gillar sexscener.
För mig var det var för mycket;
Julian: Jag är latino, het, passionerad och har massor av erfarenhet
Tessa: Jag har haft sex men är ändå oerfaren och tycker sex är överskattat
Efter första sexscenen är Tessa dock helt omvänd och Julian är förälskad för ingen har gett honom lika fantastiska orgasmer.

Bortsett från det är det en bok som tar upp ett viktigt ämne, trafficking, och hur unga kvinnor utnyttjas av skrupelfria (mestadels) män. Det gör att jag ändå tycker du ska läsa boken. Jag kommer absolut att läsa nästa del!

Maria, april 2021

Masked by Moonlight

Första boken i en ny paranormal deckarserie av Nancy Gideon ger mersmak. Den är inte helt klockren men tillräckligt bra för att Fantastika vill läsa mer.

New Orleansbaserade morddetektiven Charlotte, Cee Cee, Caissie har som högsta mål att dra Jimmy Legere, ledaren för det största brottssyndikatet, inför rätta för sin fars död.
Cee Cee och Jimmys högra hand, tysta, mystiska och oemotståndliga Max Savoie har länge dansat runt attraktionen de känner för varandra. Nu kommer Cee Cee till en punkt där hon inte längre har några samvetskval för att utnyttja Max för att nå sina mål. Max har ändå rykte om sig att vara mer monster än människa.
Hela Max liv kretsar kring Jimmy Legere. Det var Jimmy som räddade honom från att dö vid sin mördade mors sida i träsket. Det var Jimmy som lät honom vara sig själv men såg till att han lärde sig social kompetens. Det är Jimmy som köper hans kläder. Utom Max röda träningsskor. Det är det enda Max inte ruckar på.
När han får möjlighet att utforska sin attraktion till Cee Cee tvekar han inte. Trots att deras förhållande tänjer gränserna för Max lojalitet gentemot Jimmy.
Boken börjar som en mer traditionell deckare men tar ganska snart en u-sväng mot det paranormala. Max har en mörk hemlighet som gör honom till huvudmisstänkt för de ohyggliga mord Cee Cee undersöker.
Jag föll pladask för Max. Han är som det prefekt kokta ägget, lagom mjuk under det hårda skalet. Max söker tillhörighet och förståelse för den han är. Han försöker lära sig leva med sin hemlighet och sin kärlek till Cee Cee, en polis. För missförstå mig inte, Max är på den motsatta av lagen mot Cee Cee.
Cee Cee däremot blev jag så irriterad på emellanåt. Hon är så osäker på sig själv att hon trampar på alla i sin väg och särskilt på Max. Hon förråder honom, tar tillbaka honom för att nästa dag kast ut honom igen.
En eloge måste ges till Nancy Gideons förmåga att skriva spännande intriger och bra dialog. Och jag gillar särskilt att alla personer inte är svart/vita utan alla är lite mänskligt gråa så där.

Maria, november 2011