Bokbussen kommer vid midnatt
Vi har alla sett de braskande rubrikerna, “skrämmande lätt att stänga biblioteken”, “ett kultur-Sverige i fritt fall”, “nedmontering av kulturen på landsbygden”. Rubrikerna målar upp en hopplöshet som kan göra oss modlösa, det går inte att stoppa urgröpningen av kulturen. Kulturen och särskilt biblioteken är ofta ett nav på en liten ort. Försvinner de, försvinner många gånger gemenskapen och känslan för orten.
Men så dyker det upp händelser som ger oss hopp. När invånarna i Ramsberg, som ligger mellan Kopparberg och Hallstahammar ungefär, fick veta att biblioteket skulle stängas tog de saken i egna händer och startade Biblioteksupproret. De lyckades gömma alla bibliotekets böcker, böckerna blev senare grunden till det nystartade Ramsbergs Kulturcentrum. Med hopp, nytänkande och ett jävlar anamma skapade invånarna en dynamisk mittpunkt för bygden.
Händelsen i Ramsberg är ett löst ramverk för Sofie Axelzons bok Bokbussen kommer vid midnatt, en härlig feelgoodroman fylld av just hopp och jävlar anamma.
I boken träffar vi bibliotekarierna Lisa, Eva och Kåge som älskar sitt bibliotek. Kåge har dessutom en speciell förkärlek för bokbussen han vårdar ömt. När de får veta att de måste öka utlåningen drastiskt över några månader skrider de till verket. De är påhittiga och använder både sina personliga nätverk och gerillamarknadsföring och lyckas slå alla tidigare rekord.
Vad de inte vet är att kommunordföranden vill använda bibliotekspengarna till något helt annat, så nedstängningen sker ändå. Nu startar en oanad motståndsrörelse, en riktig urkraft som vägrar att tröstlöst ge upp. Motståndsrörelsen är en brokig skara människor, allt ifrån Lisas mamma till nyinflyttade Nassim och konstnären Brux. När en så blandad skara människor tillsammans strävar mot ett mål finns inga hinder. Biblioteket ska räddas!
Sofie Axelsson tecknar ett fint porträtt av både huvudpersonerna och bygden. Hon får till en äkta känsla för båda. Äktenskapet mellan Lisa och hennes självcentrerade man får nog många att nicka instämmande, andra kan spegla sig i Evas negativa självbild, Kåges ensamhet berör.
Även om bygden inte beskrivs i detalj, vid ett tillfälle beskrivs till exempel naturen genom en mopedåkande ungdoms tankar. Men bygden känns ändå förankrad i verkligheten, samlingen vid valborgsmässoelden, midsommarfirandet, handarbetesföreningarna och konstnärskollektivet. Alla viktiga sammanslutningar jag känner igen från min egen uppväxt. Bokbussen kommer vid midnatt är en feelgood så även om det ibland ser mörkt ut är det skönt att veta att det kommer sluta positivt. För så är det med feelgood, när sista meningen är läst ska man ha en varm känsla i magen.
Det blir en även en rolig metakänsla när en lokalt förankrad författare, Sofie Axelzon, skriver om en lokalt förankrad författare, Annika på hästgården, plus alla referenser till en lång rad feelgood- och romanceförfattare. Till exempel nämns Kristin Emilsson som nyligen kommit ut med en ny bok.
Axelsson skriver drivet och många gånger roligt om en modern verklighet som påverkar mångas vardag. Historien har ett härligt flöde, det är bara att släppa taget och följa med på ett spännande äventyr om mod, om viljan att förändra samt om att vänskap kan förflytta berg!
Del två i serien om byborna i Sidhäll finns ute nu. Den heter Bokfestivalen i Djupa skogen och hamnar på min att-läsa-lista.
Maria, augusti 2022