The Duchess Deal / Emmas Affär

När jag såg att förlaget Lovereads skulle ge ut en bok som hette Emmas affär av Tessa Dare fick jag en underlig känsla av déjà vu. Har inte jag läst den här? Efter en sökning i mitt e-boksbibliotek besannades min känsla. Jo då. Den hade jag läst, fast på engelska, The Duchess Deal, en historisk roman i Regency-miljö.
När jag jämförde det svenska omslaget med det amerikanska slogs jag av den diametrala skillnaden mellan dem. Det svenska var sedesamt och kyskt. Det amerikanska mer naket och passionerat. Om jag inte visste att det var samma bok skulle jag aldrig gissat det. Intressant. Mer om det senare.

Hur är det med innehållet då? Känslan? Jag hade rätt förutfattade meningar för jag trodde det skulle skilja rätt mycket, men döm av min förvåning när det är samma lättsamma, roliga och ibland rörande känsla i båda. Översättningen av Per Hagman är väldigt nära originalet.

Boken handlar om Emma Gladstone en 22-åring som fått sina törnar i livet och nu försörjer sig som sömmerska till societeten. Eller försöker försörja sig i alla fall. Då hon inte fått betalt för sin senaste klänning riskerar hon bli utslängd på gatan. Om hon inte lyckas få enslingen Lord Ashbury att betala henne förstås. Det var ju ändå hans fästmö som avbokade klänningen när deras bröllop inte blev av.

Emma är en jordnära kvinna med råg i ryggen och skinn på näsan. Lord Ashbury är en ärrad krigsveteran med låg självkänsla. När Emma och Ash möts slår det gnistor. För tro inte det svenska omslaget om en kysk bok, nej nej. Sex är en stark drivkraft genom hela historien. Det finns en rolig scen där Ash ska konsumera äktenskapet, alltså de ska ha sex för första gången. Emma har gjort sig redo och ser fram emot händelsen, Ash är orolig för att hon ska bli skrämd av hans ärrade kropp och släcker därför alla ljus i sängkammaren. Det är en omvänd scen där hjälten är orolig och försiktig medan hjältinnan längtar efter akten, scenen är skriven med humor och en ömhet jag inte förväntat mig. Men det är inte alltid ömsint och mjukt ibland hettar det till. Både klänningsliv och skjortor slits ivrigt av!

Tillbaka till omslagen. De två viktigaste uppgifterna för ett omslag är att ge en föraning om vad boken innehåller samt att sälja boken. När man kollar på det engelska omslaget är det ingen tvekan om vad boken innehåller. En man och en kvinna i kvasi-historiska kläder omfamnar varandra intimt där båda visar rätt mycket hud i vad som ser ut som ett sovrum. Köper man den här boken vet man vad man får.

Det svenska däremot ger en helt annan bild. En kvinna med avklippt huvud klädd i en ordentlig empireklänning med både bahytt och handskar framför en stängd dörr. Allt väldigt sedesamt och snällt. Dessutom är seriens namn, ”Kvinnorna på Bloom Square”, lika stor som titeln. Allt det här pekar mer åt Feelgoodhållet än åt en romance med sex. Förlaget har självklart stenkoll på vad som säljer i Sverige så en av omslagets uppgifter uppfylls. Men det ger ingen föraning om vad boken egentligen innehåller som det engelska gör. Om jag var på jakt efter en sedesam Feelgood i historisk miljö där kvinnors gemenskap stod i fokus och fick den här i handen skulle jag bli väldigt besviken!

Nu säger jag inte att boken är dålig, inte alls. Tessa Dare är en god hantverkare så boken är absolut läsvärd. Det jag vänder mig emot är det missvisande svenska omslaget. Den här typen av omslag, med klippta huvuden och bortvända ansikten, är (dessvärre) en trend sen ganska många år tillbaka så det är väl bara att stå ut och hoppas trenden försvinner snart.

Maria, mars 2022