Det verkar finnas ett sug efter att ta del av vår svenska kvinnohistoria. Det har kommit flera böcker som kretsar kring sekelskiftet 1800–1900 med kvinnoperspektiv. Namn som Fredrika Bremer, Sophie von Knorring, Victoria Benedictsson, Selma Lagerlöf väcker nyfikenhet och intresse. Men även en roman som Simona Ahrenstedts senaste Ett otänkbart öde handlar om kvinnors liv vid den här tiden. När jag såg möjligheten att få förhandsläsa Jag vill riva upp himmel och jord, en roman kring Elise Ottesen-Jensens outtröttliga arbete för kvinnors rätt att själva bestämma över sina kroppar skriven av Marie Lok Björk, fattade jag datorn och kontaktade genast Bazar förlag. Det här var en angelägen bok jag suktade efter.

Som läsare av romance tyckte jag den passade in då romance nu förtiden är fullständigt inkluderande. Det finns varma, fina berättelser om kärlek i alla konstellationer du kan tänka dig och samtycke är en viktig grundbult i berättelserna.
Det visar sig i Jag vill riva upp himmel och jord att Elise Ottesen-Jensen tyckte att sex skulle vara något annat än ”barnalstrande”. I ett tal sa hon: ”Jag drömmer om den dag då alla barn som föds är välkomna, alla män och kvinnor är jämlika och sexualiteten är ett uttryck för innerlighet, njutning och ömhet.”

Medan regnet faller tungt och åskan mullrar utanför den öppna balkongdörren tänker jag tillbaka på alla de öden i boken som formade Elises liv samt påverkar mitt eget. Vännen Helga med sin supande make och stora barnaskara. Elises tragiska syster Magnhild som visar hur illa det kan gå när en människa hålls i okunskap. Men också på alla de informationsresor hon gjorde där hon mötte arbetarklassens kvinnor i deras miljö. Björk har valt ut några få kvinnor som vi lär känna närmare vilket gör att deras verklighet letar sig in i mitt medvetande och griper tag. Stilistiskt använder Björk ett språk som gör boken lättläst, vilket är skönt. Som läsare blir jag inte överväldigad av misären utan, tvärt om, känslomässigt engagerad precis som Elise.

Männen i boken står i andra rummet men Björk skissar ändå fram de som är viktiga för Elises utveckling. Särskilt Albert Jensen, Elises make, lyfts fram och får representera det patriarkala tankesättet vid tiden. Hur han agiterar för arbetarklassen men aldrig nämner kvinnornas lott. Som Elise uttrycker det i boken ”Nog tilltalade fadern modern med respekt, men vilken sorts respekt var det att låta den man älskar föda arton barn? Den respektlösheten skulle hon tala om! Bristen på solidaritet mot de egna.”

Berättelsen flyter på som den orubbliga ström kvinnokampen och sexualupplysningen var och fortfarande är. Marie Lok Björk visar i sin uppdiktade roman med verklighetsanknytning att ett tungt ämne inte behöver vara tungt att läsa. Och det är bra, för Jag vill riva upp himmel och jord är en bok alla borde läsa.

Maria, augusti 2023