Bound by Darkness

En spännande, sorglig men varm bok om utanförskap och att hitta sin plats i tillvaron

Larem q´Jones är en ”Annan”. Ett öknamn på de som kommer från ett parallelluniversum till vårt. I Kalithia har solen i stort sett slocknat och de lever i ständig skymning. Vissa Kalither dukar under och blir ”ljusgalna”. När barriären mellan våra världar försvagas försöker de ljusgalna Andra komma över till vår värld. De som skyddar oss från ljusgalna Kalither är Paladiner, män med en speciell genuppsättning som gör att de kan dö om och om igen. Långsamt vaknar de till ohygglig smärta och lång konvalescens för att, när de är redo, ta sin plats vid barriären och upprepa allt igen.

Paladinerna styrs av Regenterna, en världsomspännande organisation som precis skakats i sina grundvalar av svekfulla Regenter som smugglat olagliga stenar och mineraler från Kalithia.
Några få Kalither har fått skydd av Paladinerna i Seattle. Och det ses inte med blida av Regenterna. Alla Andra bör skickas tillbaka till Kalithia eller dödas.

Sacha Wills har så länge hon kan minnas haft viljan att bli den första kvinnliga Regenten. När hon nu får möjlighet att ta över Seattle är den viktigaste punkten på hennes agenda att rätta in de bångstyriga Paladinerna i ledet och att rensa ut de Andra som finns där enligt ryktena. Men redan första dagen i Seattle träffar Sacha en stoisk man med en annorlunda brytning och han fångar hennes intresse.

Larem har utsetts att representera de Kalither som bor i Seattle. Han är den enda singeln och därför inte lika sårbar. När Larem ser Sacha fångas han av hennes färgstarka person, särskilt hennes vilda röda hår.
För att göra en lång historia kort så handlar Bound by Darkness om utanförskap, om att hitta en fast punkt i tillvaron, att känna sig betydelsefull, följa sin inre övertygelse och att hitta förståelse.

Boken är spännande, sorglig och ändå varm. Larem har helt tappat fotfästet då han inte hade något val utan var tvungen att ”flytta” till vår värld då andras val påverkade hans liv. Sacha måste göra svåra val mellan den ambition hon haft hela sitt liv och sin kärlek till Larem.
Tro nu inte att du vet hur boken slutar. Delvis ja, det är ju ändå en romance, men Alexis Morgan är fenomenal på att fånga verkligheten i alla sina gråskalor trots att hon skriver om andra dimensioner och män som försvarar världen med breda svärd. Eller kanske just därför.

Maria, oktober 2011

Dark Defender

Vid alla förkastningslinjer finns det hemliga baser där genetiskt programmerade krigare håller vakt. De är nästan odödliga men för varje gång de återuppstår, förlorar de delar av sin mänsklighet och till slut förlorar de förståndet och läkarteamet som bevakar Paladinerna måste ta det svåra beslutet att låta dem dö.

Blake Trahern har nått gränsen för vad hans kropp tål. Han vet att han inte lång tid kvar. Nästa gång han dör kan vara den sista. När han upptäcker en läcka inom organisationen alla Paladiner tillhör tar han kontakt med den enda person han helt kan lita på. Den man som genom sitt jobb som domare, räddade Blake från gatan och satte honom i kontakt med de lokala Paladinerna.
Under hans uppväxt var domarens dotter, Brenna Nichols, lite för intresserad av honom och då han kände att han inte kunde erbjuda Brenna det liv hon vill ha flyttade han till Paladinerna i Seattle.
När domaren dödas och Brenna skadas av en bilbomb misstänker Blake att det hänger ihop med läckan inom organisationen. Han känner även ett ansvar för Brennas säkerhet.

När Brenna börjar vakna ur medvetslösheten hör hon en röst hon aldrig trodde hon skulle höra igen, Blake Trahern. Hon känner sig dragen till honom fast hon är arg på honom för att han flyttade och aldrig hörde av sig. Brenna som alltid sett på världen med oskyldiga ögon får snabbt växa upp och se den för vad den är med hemliga organisationer, smutsiga poliser och dominerande män.

Det är inte helt tydligt varför skurkarna jagar Brennas pappa, hur fosterpappan visste att Blake var Paladin och ibland är världsbyggandet lite rörigt men eftersom jag redan har läst senare böcker i serien vet jag att det lir bättre!
Det är helt klart värt att lägga ner en kväll eller två på Dark Defender, den är bitvis ganska rolig, en hel del action och jag gillade den buttre Blake.

Maria, mars 2009

Darkness Unknown

Wow! 
Det var det första jag tänkte när jag läste Darkness Unknown första gången. Krigare som är nästan odödliga, supertränade kampsportare som använder svärd för att skydda vår dimension från de galna Kalith. Ge mig mer!

Jarvis Donahue är en av de äldsta paladiner som fortfarande lever. Han är 45 år. Han har gett upp tanken på familj och väntar i stort sett bara på det sista uppdraget, då han inte kan komma tillbaka från döden igen.

Gwen Mosley har gett upp sin högre utbildning för att vid 28 års ålder ta hand om familjens gård och sin lillebror, Chase. Inte för att hon egentligen ångrar sig. Hon har byggt upp en e-handel kring stickning och garn men livet känns ändå lite tomt. Ingen man har varit intresserad av ett längre förhållande med henne sen hon fick gården och Chase på halsen.

Deras vägar korsas en natt när Jarvis har kämpat mot tre Kalith och förlorat. Gwen och Chase bär hem den avsvimmade och skadade Jarvis. När Jarvis till slut vaknar och lär känna familjen, upptäcker Jarvis att han och Chase har mer gemensamt än vad som möter ögat.

Det här är 5:e delen i Alexis Morgans serie om Paladinerna. Jag hade en lång väntan framför mig på en flygplats. Bokaffären hade inte så mycket att välja på i romancegenren så jag valde Darkness Unknown på måfå. Och det har jag verkligen inte ångrat.

Den griper tag och flyter fram. Man vill inte släppa den. Det finns lite hål i bakgrundshistorien, vissa händelser glider Alexis Morgan över lite väl fort och vissa trådar hänger lösa. Men om man bortser från det och ser till huvudstoryn med Gwen, Jarvis och Chase är den lysande.

Jarvis är trött och sliten, ser det mesta i grått. När han träffar Gwen lyser solen i hans liv igen. Men då han förväntar sig att dö för sista gången ganska snart har han ångest för att inleda ett djupare förhållande med den levnadsglada och, i hans ögon, unga Gwen. Tack och lov har Gwen andra tankar och har inga skrupler att ta för sig när det bjuds.

Maria, februari 2009 

Finding the Lost

Andra Madison förbereder sig för att rädda ännu ett barn som tagits av monstren. Det är allt vad Andras liv består av. Rädda utsatta barn och ta hand om sin sjuka syster. Den här natten är natten blir annorlunda, hon får hjälp från oväntat håll.
Tiden håller på att rinna ut för Paul, hans livsträd är helt tomt och snart börjar hans själ att dö. Genom Andra får han en chans. Om hon bara accepterar hans energi.

Boken är en spännande fortsättning på serien Sentinel Wars, en fantasyserie sprungen ur författarens Shannon K Butchers kreativa hjärna. Paul klev fram som väldigt mänsklig i sin kamp. Andras självuppoffring när det gäller sin syster, Nika, som de senaste åren varit inspärrad på mentalsjukhus efter att ha blivit attackerad av Synestryn är trovärdig. Det som drar ned betyget är bristen på kommunikation som är en röd tråd genom hela boken. Ibland blev jag galen på Paul som vägrade berätta sanningen för Andra. Och Andra med sin överlevnadsångest blir emellanåt bra gnällig.
Någon som klev fram och som jag är väldigt nyfiken på är Madoc. Han förstår att Nikas tillstånd är något mer än en trasig hjärna. Han förstår att hon på något sätt är kopplad till Synestryn och kan därför i viss mån hjälpa henne. Hoppas, hoppas nästa bok handlar om Madoc och Nika!

Jag gillar konceptet i böckerna. Väktarna är en egen ras som vaktar en portal till en annan värld mot invaderande Synestryn. Då portalen står på Jorden skyddar Väktarna även människorna.
Väktarna är män och kvinnor som kämpar sida vid sida. Männen binder Jordens energier i sina kroppar och kvinnorna omvandlar energin till vapen i kampen mot Synestryn. Genom decennierna har dock något gått galet i genetiken. Inga kvinnor har fötts på 200 år. I första boken, Burning Alive, uppdagades det att det finns kvinnor i den mänskliga rasen som av någon anledning är kompatibla med Väktarna. Så det finns många lager i böckerna. Allt är inte svart eller vitt och allt är inte vad det ser ut att vara. Så mycket bättre!

Maria, december 2009

In Darkness Reborn

Vid alla förkastningslinjer finns det hemliga baser där predestinerade män, paladinerna, med svärd skyddar vår värld från de galna ”andra” som försöker ta sig igenom barriären till vår ljusa värld.

Barak q’ Young valde att gå i exil då han vägrar använda sin gåva att ta fler liv. Han vill leva i fred och utveckla sin gåva till nytta för folken på båda sidor av barriären. Barak lyckas få stanna på jorden då han lade ned sitt svärd för att skydda en läkare, Laurel Young. Hon i sin tur har ihop det med Devlin Bane som är paladinernas ledare.

Efter att ha arbetat som assistent till Laurel Young måste Barak av olika anledningar byta jobb och hjälpa en geolog, Lacey Sebastian. En vulkanspecialist som förtvivlat försöker komma på ett sätt att förutspå vulkanutbrott och jordbävningar då de försvagar barriären.
När Lacey för första gången möter Barak blir hon knäsvag. Inte bara över hans utseende men även över hans situation, hans ensamhet.

In Darkness Reborn är rolig men även bitvis en smula sorglig. En kärlekshistoria som visar att det inte alltid är så lätt att överbrygga stora kulturella skillnader. Barak har svårt att anpassa sig till människornas sätt att vara och tänka. Lacey har svårt att våga tänka bortom sina fördomar. Hon förstår trots allt vad hon kommer att utsättas för om hon följer sitt hjärta. För det är Lacey som ligger på. Barak är mer passiv och osäker.

Jag gillar Alexis Morgans serie om paladinerna och hennes sätt att skriva, ganska luftigt om, i det här fallet, ganska svåra känslor och upplevelser.

Maria, juni 2009

Redeemed in Darkness

I fjärde boken om Paladinerna har ledarna upptäckt att någon försöker smuggla värdefulla blå kristaller från andra sidan barriären. Tillsammans med Barak (se In Darkness Reborn) utverkar de en plan att kontakta Baraks syster Lusahn för att försöka stoppa smugglingen. Då Barak blir skadad och inte kan ta sig över barriären kliver Cullen in i hans ställe. Äntligen ska han få en chans att träffa krigaren han aldrig kunnat glömma, Lusahn.

Cullen Finley har slagits mot många galna Andra genom åren men han kan inte glömma den gången han korsade svärd med Lusahn q’Arc, en av krigsledarna för Kalithia. Hennes svärdteknik och grace. Det är första gången han egentligen funderar över vilka De Andra egentligen är. Varför försöker de korsa barriären med alla medel?

Lusahn har inte glömt Cullen. Senast de möttes var det på liv och död. Nu när de måste samarbeta för att stoppa smugglingen av kristallerna börjar hon förstå människorna mer och varför de inte har haft ihjäl Barak. I hennes värld har fångar inget värde.

Det är intressant att få en inblick i världen bakom barriären. I de tidigare böckerna har vi fått korta blickar i världen bakom barriären men nu ökar förståelsen. De lever i en parallellvärld till vår men utan vår teknik. Dessutom lever de i nästan ständigt mörker då deras sol håller på att dö.

Jag gillade båda karaktärerna Lusahn och Cullen. De har samma heder och lojalitet men passionen för varandra och deras intelligens gör dem villiga att ifrågasätta och växa.

Maria, augusti 2009