Prologen berättar för oss att gudinnan Gwedolyn skapade drakar som beskyddare av hennes älskade människor. Med tiden tröttnade Gwendolyn på människorna och intresserade sig för annat. När hon åter vände blicken mot jorden hade drakarna tagit över och betedde sig som gudar. För att återställa ordningen skapade hon Jägarna, också de odödliga och de enda som kan döda drakarna. Sedan dess har drakar och jägare legat i ständigt krig med varandra.

När vi möter våra huvudpersoner är de inte de såtaste vänner. Daniel, alla drakars kung, sitter på en bar och försöker förgäves dränka sina sorger. Han är övertygad om att hans fd. flickvän, Shelby, vet vad han är och därför försökt mörda honom.
Shelby har aldrig kunnat glömma Daniel. Ingen annan man har kunnat jämföra sig med honom. Hennes hjärta brast när han lämnade henne och hon fick utstå alla polisförhör och mediadrev ensam. När hon nu blivit skjuten vill hon hellre förlita sig på polisen än Daniel.

Så långt är jag med i historien. Jag kan köpa konceptet att ett stort missförstånd mellan de båda gör att de hatar varandra. Men ju längre jag kommer i historien desto mer förvirrad blir jag.
Daniels syster är gravid med en jägarnas ledare. Hur kommer det sig? Hur kan drakar och jägare få barn? Om en drake har sex med en människa tre gånger blir de makar för livet. Trots att Daniel är kung och 2000 år vet han inte att oralsex räknas.
Daniel och hans drakpolare envisas med att de inte har vänner men om drakar är satta på jorden för att vara odödliga beskyddare känns det lite konstigt om de inte formar vänskapsband. Tyvärr fortsätter det så genom hela historien, det dyker upp fler händelser som borde ha blivit förklarade.

Trots det blev jag en smula förtjust i historien. Shelby är en vanlig människa trots sitt kändisskap, med vanliga drömmar om att bli omtyckt för sig själv. Daniel är en vanlig, om än lite bufflig, kille som inte har riktigt koll på sina känslor. Tillsammans kliver de in i en ny värld där forna fiender kan vara vänner bara de har samma mål, att få slut på kriget.
Och jag skulle inte ha nått emot att ha en egen drake att flyga mig dit jag vill.

Maria, januari 2015