Så var det dags för ännu ett bokevent. Den här gången var det Bookie tillsammans med Selma Stories som bjöd på tre böcker. Den store konstnären skriven av Hanna Jedvik och Emmy Abrahamson, Sommaren av Elin Persson samt Straff av Ann-Helén Laestadius. Tre vitt skilda historier och genrer.
Jag och vännen Frida möttes upp i de fluffiga sofforna i Bonniers ljusgård med ett glas vin och mumsigt tilltugg. Som vanligt var jag nyfiken på de andra som satt runt bordet. Några visade sig vara bokbloggare, alltid kul att träffa gelikar.
Moderatorn började med att fråga Hanna och Emmy hur det kom sig att de skrivit boken tillsammans och hur processen faktiskt gått till. Båda författarna har flera titlar bakom sig men kände att det var dags att göra något nytt. Emmy tog första steget och lade ut en kontaktannons på Facebook där hon listade ett antal kriterier hon önskade i sin kollega. Sen vågade hon inte kolla då hon inte trodde någon skulle nappa. Så fel hon hade! Det var många som hade samma tankar men till slut fastnade Emmy för Hanna. De gjorde en lista på personer de ville ha med samt kom överens om slutet men där emellan blommade kreativiteten. De har inte träffats många gånger, faktiskt bara en gång innan dagens bok-aw! De skrev ungefär vart annat kapitel och de berättade att så fort den ena var klar och skickade materialet kastade sig den andre över det, full av iver att få börja sitt kapitel. När moderatorn frågade om det fanns några nackdelar med att samarbeta blev det tyst en sekund sen kom kommentaren: Tja, det skulle vara att dela på pengarna då. Glada skratt hördes från publiken!
Nästa författare var lite mer lågmäld. Elin Perssons tidigare böcker har rubricerats för unga vuxna. Nu när hennes senaste bok, Sommar, rubriceras som vuxenbok har hon tyckt det varit lite tråkigt att det inte är innehållet som diskuterats utan författarens övergång till ”vuxenlitteratur”.
Elin har länge varit intresserad av det starka, nästan obrytbara band som kan finnas mellan barn och som gör att de kan gå över alla gränser, ja till och med begå mord. Det var vad hon ville utforska i sin bok. Hon ville fånga stämningarna och dynamiken mellan ledare och följare.
Nästa författare var Ann-Helén Laestadius, känd med sin tidigare bok Stöld som också handlar om hur samerna har behandlats, förnekats och nästan utplånats. I uppföljaren Straff lyfter Ann-Helén konsekvenserna för de renskötarbarn som sattes i sk. nomadskolor, där de inte kunde språket, togs ifrån sina föräldrar och förlorade sitt sammanhang. Grunden till boken är de många berättelser hon burit med sig. Hon pratade bland annat med sin mamma som kunde ge svar på många av hennes frågor. Det är ruskigt att tänka att det ligger så nära i tiden, så kallade Nomadskolor fanns ända in på 50-talet. Boken har tagits emot väl hos samerna, men många har berättat för Ann-Helén att de måste ta pauser, det är för jobbigt att läsa rakt av.
Även om innehållet i Ann-Heléns bok är tungt var hon inte det som person. Nej, hon fick oss att fnissa flera gånger med sina beskrivningar om hur hon måste till en särskild sten vid en speciell älv för att hitta sin inspiration. Och det är där som tredje boken nu håller på att växa fram.
I det hela var det ett mycket trevligt event men det hade varit så mycket bättre om tekniken hade fungerat. Ljudet var urkasst och ibland var det omöjlig att höra vad som sades. Visst ska den här typen av event vara familjära och lättsamma men nog kan publiken kräva att ljudet fungerar.
Maria, mars 2023