Rönnells Antikvariat på Birger Jarlsgatan i Stockholm var fullt denna lördagseftermiddag för den egensinniga konstnären och författaren Inger Edelfeldt är omtyckt av många. Det är alltid en händelse när hon kommer ut med en ny bok. Nästan alla stolar var upptagna när jag kom men jag hittade en ledig, liksom lite bakom en pelare. När cellisten Amit Sen började spela tystnade det förväntansfulla sorlet. Hans musik fyllde antikvariatet med magi, det var omöjligt att inte sugas in i hans tolkningar av boken.
När Inger började skriva på boken De som ger sig av försökte hon skriva efter fantasygenrens dramaturgiska idéer men lusten inföll aldrig. Så dök idén om Shahrzad upp och skrivandet blev kul igen. Skrivlusten är en viktig ingrediens för Inger.
Jag har inte läst boken än men den kretsar kring den ålderstigna berätterskan Shahrzad som möter en ung lyssnerska vilken ber henne berätta något så hon glömmer sitt eget elände. En historia om hur mycket man kan förändra sig för att passa in i gruppen växer fram. Inger läste några stycken ur boken till Amits musik. Och vad jag förstod på Inger så är själva kärnan i boken; hur mycket tvingas man offra för att passa in, är man fortfarande sig själv när man förställer sig för att behaga andra? Intressanta frågor som passar fantasygenren utmärkt. För även om boken inte följer den klassiska tematiken är det en fantasy.
Det fanns även en moderator på releasen, journalisten Yukiko Duke. Jag blev lite full i fniss emellanåt då Yukiko var ett sådant fullfjädrat fan att det nästan blev lite fånigt. Som tur var bröt den jordnära Inger av strömmen av högtidliga ord med smått sarkastiska kommentarer. Men det fick mig också att fundera över Inger själv. Har hon förändrats med sin karriär? Har hon offrat något för att passa in? Hoppas inte det. De gånger jag har träffat henne har hon känts äkta och väldigt mycket sin egen person.
Maria, februari 2023