Tondövas riksförbund presenterar

Feelgoodböcker har alla förutsättningar att beröra oss läsare. En feelgoodromans karaktärer får hantera de mest skiftande känsloskiftningar och oftast gör de det med bravur. De kämpar sig igenom de motgångar de ställs inför och växer som människor. Påfallande ofta handlar böckerna om kvinnor i 30–50 årsåldern. Kanske är det för att så många av författarna själva är i den åldern, kanske för att det är en tid när mycket händer i livet. Barn blir till, familjer startas, arbetslivet förändras, barn växer upp och flyttar, äktenskapet knakar.
Som i Kristin Emilssons härliga bok Tondövas Riksförbund Presenterar där vår hjältinna plötsligt står ensam i ett tomt bo och hon ska försöka navigera sig fram i en ny fas av livet.

Att beskriva den där bråddjupa ensamheten som kan uppstå när man hamnar lite vid sidan av det liv ens vänner lever är nog inte helt lätt. Men Emilssons huvudperson, Magda, är precis så där lagom tilltufsad och vilsen så jag tar henne till mitt hjärta. Emilsson får till den där exakta tomhetskänslan och önskan efter något nytt i en scen där Magda är ute med sina kompisar ”När blev vi så här? tänkte Magda […] När glömde vi bort våra drömmar och blev sådana som vi lovade oss själva att aldrig bli?” För mig ligger Emilssons storhet i att just kunna fånga de tankar och situationer många av oss har upplevt. Hur ofta har jag inte hört människor fundera över hur man får nya vänner senare i livet. Hur hittar man ett nytt sammanhang, en ny tillhörighet?

Tondövas Riksförbund Presenterar är en riktig visdomsbok när det gäller att våga ge sig hän, att våga kasta sig ut i något nytt helt utan skyddsnät. Att det sedan är en rejäl uppförsbacke huvudpersonerna behöver klättra uppför gör bara boken bättre. Det är några tunga hemligheter som blivit så infekterade med tiden att det gör riktigt ont, även för mig som läsare, när de uppdagas. Men på ett innerligt, om än rätt humoristiskt sätt, beskriver Emilsson hur gammal vänskap kan bestå och även förnyas när skeletten dras ut i ljuset.
Eller som Magda säger ”Så länge vi lever kommer vi att begå misstag. I stället ligger visheten i att hantera motgångarna.”

Med stockholmsförorten Sundbyberg som en vacker kuliss regisserar Emilsson sina karaktärer med trygg hand. När du läser boken kommer du skratta, fundera och ja, kanske fälla en tår men jag lovar att du kommer stänga boken med den där varma, goa känslan i magen som bara en riktigt bra feelgoodbok kan ge.

Maria, september 2024