Det finns författare som med bravur har knäckt koden för storsäljande böcker och långa serier. Barbara Cartland, Nora Roberts, RaeAnne Thayne, Christine Feehan och Dale Mayer för att nämna några. Alla har publicerat runt eller över 100 böcker. Jag har genom åren läst ett antal böcker av Dale Mayer och när jag skrev min senaste recension blev jag nyfiken på hennes process. Ett år gav hon ut 29(!) böcker. Hur gör hon för att kunna skriva så många?
Dale Mayer är en USA Today bästsäljande författare fler gånger om. Hon skriver för unga, gamla och alla däremellan. Vissa av hennes böcker är heta, vissa är sedesamma. Vissa böcker är actionfyllda, andra ger dig en varm och mysig känsla. Hon har sedan länge gett upp det där med att hålla sig till en specifik genre. Hon skriver de berättelser som tränger på för många och trogna fans.
Traditionell eller egen utgivning
Redan tidigt i sin karriär gav hon upp traditionell utgivning genom förlag. En redaktör ville helt ta bort en, för Mayer, viktig karaktär i hennes första bok. Mayer vägrade och tog saken i egna händer. Hon ger ut sina böcker själv. I en intervju beskriver hon hur mycket jobb hon lägger ned på sitt företag för att få det hela att gå runt. Och det är mycket tid. Bland annat svarar hon på alla kontakter från media och fans själv, bara det tar flera timmar.
Att Mayer pratar fram sina böcker tror jag är en förklaring till att de innehåller så mycket dialog. En dialog som ofta är både träffsäker och naturlig. Men det kanske också är orsaken till att det saknas miljöbeskrivningar. Just nu läser jag Walker i serien Terk’s Guardians som ska utspela sig i Finland. Men det märker jag inte av. Det finns inga beskrivningar av byn allt utspelar sig i eller människorna huvudpersonerna interagerar med. Inga knepiga finska namn och alla i byn pratar engelska, vilket de inte gör i verkliga livet. Min sambo är finsk så vi hänger en del i Finland.
Så hur gör hon för att hitta tiden att skriva?
I början av sin karriär skrev hon själv på sin dator. Men efter några år gick hon över till att diktera sina böcker. Historien kommer så snabbt till henne att hon inte hann med att skriva så att diktera passar henne bättre. När hon spelat in hela boken, lämnar hon ljudfilen till en person som renskriver allt. Sedan skrivs boken ut på papper och redigeringen startar.
Mayer erkänner utan omsvep att hon har svårt att komma ihåg namnen på sina karaktärer så det är något redaktören måste hjälpa henne med.
En annan pusselbit i framgångssagan kan vara att man vet vad man får. Böckerna är inte komplicerade, inte särskilt långa och skrivna på ganska lätt engelska. En Dale Mayerbok läser du ut på 3–4 timmar. De är utmärkta att läsa på nätterna när jag inte kan sova, hjärnan sätts inte på högvarv direkt. Egentligen är jag inte så förtjust i den här typen av formelskrivna böcker men ändå. Det är något lockande i böckerna som får mig att återkomma till Dale Mayer gång på gång.
Maria, mars 2024