The Undead Next Door

3. Kan en jagad vampyr ge hennes chansen till genombrott som designer?
Heather Westfeld har precis genomgått en svår skilsmässa från sin dominante make och bor nu tillsammans med sin 4-åriga dotter, Bethany, och Fidelia, en tarotälskande äldre dam som tar hand om Bethany när Heather jobbar..
Heathers dröm är att bli kläddesigner så när hon hör att den superkände klädskaparen Jean-Luc Echarpe ska öppna butik i grannstaden är hon överlycklig. Vi möter upp Heather på invigningen av butiken där hon börjar kopiera klänningarna för att göra dom tillgängliga för kvinnor med storlek 40. På invigningen ser han när Heather ritar av hans modeller och konfronterar henne.
Jean-Luc har andra, mer pressande problem. Han måste försvinna från offentligheten i ca 25 år eftersom pressen börjat spekulera över varför han fortfarande ser ut som 30.

Jean-Luc har en ärkefiende, Lui, som har jagat Jean-Luc genom seklerna och mördat hans kvinnor. När Jean-Luc tar med Heather bakom kulisserna för att visa henne sina skisser anfaller Lui och får vetskap om Heather. Nu blir Heather måltavlan för Lui eftersom det skulle plåga Jean-Luc.

Jag gillar att läsa om när huvudpersonerna har tvivel. Varför är de så attraherade av varandra? Ska de övervinna sina rädslor och kunna ge sig hän? I det här fallet blir det extra komplicerat med Bethany, Heathers dotter.
Heathers exmake hade ett 10-stegsprogram för allt utom sex. Så Jean-Luc får möjlighet att visa att även en kyss kan göras i 10 steg. Man lutar sig tillbaka och ler förnöjt. Ibland önskar jag att alla män läste den här typen av bok någon gång.

Det mesta av historien utspelar sig i en småstad och alla som växt upp i en småstad kan känna igen sig. Både i karaktärerna som omger huvudpersonerna och i känslan av att aldrig vara osynlig.

Historien är skriven i ett högt tempo. Ibland hinner jag knappt med i alla intrig-svängar och jag skulle gärna ha sett mer av modevärlden. Men Heather, Jean-Luc, Bethany och Fidelia är trevliga bekantskaper.

En perfekt läsning på resan är man vill ha något lättsmält.

Maria, januari 2009