De onda Fae har plötsligt börjat jobba som underhållsarbetare, sopar gator och reparerar lyktstolpar i Dublin. MacKayla undrar varför, men har andra, mer pressande saker att bekymra sig över. Hon blir överfallen av ett gäng kvinnor på uppdrag av Rowena, ledaren för den urgamla organisationen av sidhe-seers. Av misstag dödar hon en av kvinnorna. Christian McKeltar, som hon var på väg till en dejt med i slutet av förra boken, visar sig vara en druid som är utskickad för att spionera på Jericho Barrons.
Barrons har en ond Fae-relik i sitt arbetsrum som kallas ”silvers”. Det ser ut som en spegel, men är egentligen en port mellan världar. MacKayla får se honom komma ut ur den med ett blodigt lik i famnen. Går han egentligen att lita på? Barrons och MacKayla är annars ute på nätterna och letar efter svartmagiboken som allt kretsar kring, men plötsligt börjar boken jaga dem. Samtidigt närmar sig Halloween och väggarna mellan vår värld och Fae blir allt tunnare. Ovädersmolnen drar ihop sig över Dublin och det blir mörkare och mörkare.
Boken är jättespännande och man följer andlöst MacKaylas ansträngningar för att hålla sig vid liv. Finns det någon i Dublin man egentligen kan lita på? Även denna bok slutar i en cliff hanger, som jag inte ska avslöja. Oj, oj, hur ska Moning ta sig ur detta i nästa bok?
Elisabeth, juli 2010
