Evigt begär

Eftersom Paranormal romance har varit min favoritgenre i många år blev jag extra nyfiken när jag fick ett recensionsexemplar av Sofie Gustafssons debut Evigt begär, kategoriserad som romantasy. När bokposten kom var det en riktig tegelsten jag fick i min hand.

TikTok-fenomenet romantasy är en blandning av romance och fantasy som jag fördjupat mig i en tidigare artikel. Det finns inget helt enhetligt svar på vad romantasy är eller hur den ska vara. Förutom två saker: Kärlekshistorien driver handlingen framåt och att allt utspelar sig i en magisk, gärna egenskapad, värld.

I Gustafssons bok utspelar sig handlingen i Värmland, där ensamma Alice ärvt en stuga. När hon börjar renovera den händer det märkliga saker. En del kan hon skylla på katten men inte allt. En kväll möter hon en vacker man i skogen utanför sitt hus. Vampyren Jack har levt i självvald ensamhet i många år när han plötsligt känner hur livet börjar återkomma. Någon har flyttat in i huset där han bor.

Det är en klassisk Skönheten och Odjuret-historia som rullas upp. Vi kastas mellan hopp och förtvivlan när vi följer hur Alice och Jacks kärlek växer fram. Båda huvudpersonerna har egna kapitel vilket jag uppskattar. Däremot var det ibland snurrigt vems kapitel det var, det gjorde att jag tappade farten i läsandet. Det hade enkelt åtgärdats med personens namn i början av kapitlet.

Det finns ondska i vampyrernas värld. Dels människor som vill utrota alla vampyrer. Det är en spännande historia som kunde utvecklas mer. Det kanske kommer i nästa bok för här finns intressanta möjligheter att utforska hur människor som tycker de är ädla egentligen går ondskans ärenden. Det är ju något som ligger nära i dagens samhälle. Dels en gren av vampyrer som endast ser mänskligheten som tillgångar. De är mat eller slavar.

Ofta är dialogerna rappa och vardagliga.  Ett exempel: ”Jag är snabb, när jag vill”, säger han och ler charmigt, ”Nej, du är konstig. Ett obehagligt monster”, svarar jag retsamt och han tar tag i mig direkt, ”Ja, men du älskar mig ändå”.
Nackdelen är att dialogen alltid är skriven som löpande text oavsett hur många som pratar.

Vid ett tillfälle upplever Jack en omvälvande förtvivlan. Den förde mina tankar till Christine Feehans rätt mörka serie om Karpaterna. Hade texten redigerats hårdare så den blivit mer tät hade jag upplevt Jacks förtvivlan ännu mer. Nu fastnade jag i alla upprepningar och synonymer.
När jag läst intervjuer med olika författare har i stort sett alla påtalat hur svårt det är att redigera sina texter, hur ont det gör att ta bort scener man kanske kämpat länge med. Det finns mycket bra i boken men för att Evigt begär ska bli riktigt bra behövs en hårdare redigering, dialog som inte skrivs som text samt noggrann korrekturläsning.

Gustafsson har en förkärlek för romance, fantasy och erotik, därför är det inte förvånande att boken innehåller rätt mycket sex, så där som det kan vara när man är nykär och inte kan hålla fingrarna i styr. Scenen jag kommer minnas är dock inte en sexscen utan bara underbart romantisk med hav, regn och så mycket kärlek!

Maria, augusti 2024