Kiss of Fire

Vackra drakar som vaktar jorden och dess skatter i modern tid. Det lät som en oemotståndlig kombination.

När både Sara Keegans föräldrar och hennes älskade moster dör, bryter hon upp från sitt liv som revisor. Redan innan dödsfallen hade hon börjat tröttna på att flyga jorden runt och hjälpa sitt arbetsteam få olika kontrakt. När nu möjligheten fanns att bryta upp och radikalt förändra sitt liv, tog hon chansen.
Genom sin moster ärver hon en new age-affär i Ann Arbor, en mellanstor stad i Michigan, USA och beslutar sig för att flytta dit och driva affären vidare. En kväll när hon är på väg hem blir hon attackerad av en okänd man. Hon blir räddad av en annan för henne okänd man. En man hon inte instinktivt blir rädd för utan känner sig trygg med. Trots att han förvandlas till drake mitt framför hennes förvånade ögon.

Quinn Tyrrell har valt att leva ensam med sin smideskonst. Han vill inte ha något att göra med sina fränder, drakarna. Han har efter ett antal händelser i hans långa liv fullständigt tappat tron på att han skulle vinna något på att leva i närhet med andra drakar.
När en drake träffar sin predestinerade partner uppstår något som kallas för ”Firestorm”. Det slår bokstavligen gnistor kring paret när de har hudkontakt.

När Saras och Quinns händer möts vet han att Sara är hans partner. Nu måste han bara försöka uppvakta henne så han vinner hennes förtroende.

So far, so good. Det kunde ha blivit bra. Men den är ganska enkelt skriven men det finns en del jag hakar upp mig på. I stort sett alla onda drakar har öst-klingande namn och det känns lite gammalt. Drakrasen heter Pyr (kommer från grekiskans pyros som betyder eld, tänk på pyroteknik osv.) och det känns lite torftigt. Dessutom går det lite väl fort ibland med Saras förtroende för Quinn. Vissa saker behöver ta tid för att bli trovärdiga.
Nej, Deborah Cooke får nog göra mer research och skriva historia som står mer på sina egna ben för att höja betyget i mina ögon.

Maria, Juni 2009